Piast 1995-03-17 ~ 2008-11-15

Ja , hjärtat, idag är det precis ett år sedan.. och gud så jag saknar dig.
Dom första veckorna var hemsk, jag tror jag aldrig grinat så mycket, tårarna sprutade , vad jag än gjorde så fanns du i mina tankar, du var borta, borta för alltid.. jag kan inte beskriva känslan, inte fullt ut. jag har aldrig varit med om något värre än när du försvann ifrån mig.. du var min bästa vän, du var den enda jag litade på, du fanns alltid där för mig, du svek mig aldrig, ja du var hela mitt liv hjärtat. och sen bara försvinner du. det var du och jag emot allt gumman.. jag led så fruktansvärt av å se dig sådär dårlig som du var, att inte änns kunna äta eller dricka vatten, så uttorkad som du var, men du var ändå så vacker. jag fick höra ditt sista gnägg den dagen alltså för exakt 1 år seedan.. åååh gumman.. tänk 1 år sedan vi träffades för sista gången. å nu sprutar tårarna igen, :'( jag klarar inte sånt här.
och det värsta jag vet, det är när folk säger till mig ,
- men sara, det var bara en häst, henne glömmer du snart !
fyfan för er alla , bara en häst, det var verkligen de töntigaste jag hört, visst de var en häst, men hon var min bästa vän , hon var mitt liv..
nu sprutar tårarna ännu mer, och jag önskade att jag kunde förklara , känslan av att mista sin bästa vän , att mista andra halvan !

Jag saknar dig gumman..
jag älskar oh saknar dig av hela mitt hjärta.

1995-03-17 ~ 2008-11-15


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0