:/
Jag skulle så gärna vilja förklara för er alla hur allt ligger till, hur allt är, hur allt varit, men det går inte. :/ jag skulle så gärna vilja att ni som står mig nära fick veta vad jag varit med om och gått igenom och vad jag går igenom nu. ni vet vissa saker men det är en sån liten del, och jag vet att ni säger att ni tycker att det är mkt, men det är så lite av allt som jag gått igenom. kan inte förstå varför jg inte kan berätta, vad är jag rädd för?
Så många gånger jag hittat mig själv panikslagen med ett rakblad i handen , ja jag kan inte förklara , men det är så många gånger. mitt liv är fullt av hat, tårar, panik och ångest. allt jag får leva med varje dag, varje sekund, varje morgon när jag vaknar känns som ett rent helvete, bara tanken av att jag ska gå en hel dag med alla tankar, alla känslor. men det är lika vidrigt att somna, för jag vet att alla mardrömmar kommer och kryper fram, och jag vaknar av att jag grinar och är så rädd, så jävla rädd. ångesten drar så hårt i mig, och det gör så ont. fan ! jag började också gilla en person , en person som fick mig att skratta, må bra, vara mig själv, men det visade sig att han var inte så där underbar som han var i början, men jag släppte inte in honom i mitt liv heller, inte riktigt. och jag börjar förstå varför. jag har inte avslutat med den person som jag älskar , den person som alltid finns i mitt hjärta. och innan jag kan gå vidare och träffa andra , så måste jag nog bestämma mig för att glömma tiden som varit , men det går inte. det r inte så lätt ,inte när man älskar någon så mkt. fan , jag hatar det här, jag hatar mig själv, jag hatar mitt liv. jag saknar Piast, så det gör så fucking ont, fan . den ända som förstod mig är borta, den ända som fick mig att må bra, och orka kliva upp var Piast, det var så mysigt att gå upp på morgonen för jag visste att jag skulle mötas av några mysiga gnägg när jag kom ner till stallet. faaaan !!
